Från och med den 1 januari 2026 införs de nya 3:12-reglerna. Förändringarna innebär bland annat ett högre grundbelopp, slopade krav på löneuttag och ett enklare sätt att beräkna gränsbeloppet – men också färre valmöjligheter för dig som företagare.
En gemensam regel ersätter huvud- och förenklingsregeln
En av de största ändringarna är att dagens två beräkningsmodeller – huvudregeln och förenklingsregeln – försvinner. Istället införs en gemensam regel som gäller för alla delägare.
Gränsbeloppet, alltså den del av utdelning och kapitalvinst som beskattas till 20 procent, ska i den nya modellen bestå av tre delar:
- Grundbelopp
- Lönebaserat utrymme
- Ränta på omkostnadsbelopp (för den del som överstiger 100 000 kr)
Det innebär en mer enhetlig beräkning och ett slut på möjligheten att växla mellan olika regler för att optimera utfallet.
Grundbeloppet – en tydlig höjning
Från och med 2026 får varje bolag ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp (IBB). För 2026 motsvarar det 322 400 kr, vilket är en tydlig höjning jämfört med dagens schablonbelopp på 2,75 IBB.
Om du äger hela bolaget tillfaller hela beloppet dig. Äger du exempelvis 50 procent får du hälften. Det skapar större transparens, men kan också innebära en hårdare konkurrens om utdelningsutrymmet i bolag med flera delägare.
En viktig begränsning är att grundbeloppet bara får tillgodoräknas en gång per delägare, även om du äger flera bolag. Du kan alltså aldrig få mer än 4 IBB totalt. Fördelningen sker proportionerligt mellan de bolag du äger, baserat på din ägarandel. Detta minskar flexibiliteten jämfört med tidigare regler.
Lönebaserat utrymme – utan lönekrav
I nuvarande regler krävs ett visst löneuttag för att få använda det lönebaserade utdelningsutrymmet. Det kravet tas bort från 2026. I stället införs en ny modell där alla delägare kan tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme.
Så här fungerar beräkningen:
- Börja med bolagets totala löneunderlag, räkna även med ägarandelar i dotterbolag.
- Ett schablonavdrag på 8 IBB, motsvarande 644 800 kronor dras sen bort.
- Det extra utdelningsutrymmet är hälften av det som återstår.
Dock gäller fortsatt en begränsning: löneunderlaget får vara maximalt 50 gånger den egna eller närståendes lön.
En annan förändring är att den särskilda definitionen av dotterbolag som hittills använts vid beräkning av löneunderlaget slopas. Undantag görs dock för svenska handelsbolag och för utländska juridiska personer som beskattas på delägarnivå.
Sparade utdelningsutrymmen
Även reglerna kring sparade utdelningsutrymmen förenklas. Dessa får nu föras vidare till kommande beskattningsår utan ränteuppräkning. Det gör systemet mer överskådligt, men innebär också att det inte längre finns någon fördel i att ”spara på sig” utdelningsutrymme över tid.
Konsekvenser för olika typer av företagare
- Flera delägare i samma bolag
Eftersom grundbelopp och lönebaserat utrymme ska delas utifrån ägarandel blir det mindre att fördela per person. Det kan särskilt påverka fåmansföretag med många delägare. - Ägare av flera bolag
Möjligheten att få ett separat schablonbelopp i varje bolag försvinner. Detta minskar flexibiliteten och kan påverka hur företagare strukturerar sitt ägande. - Företag med höga löneuttag
Slopandet av lönekravet gör systemet enklare, men det schablonmässiga löneavdraget på 8 IBB kan innebära att vissa företagare får ett mindre fördelaktigt utfall än tidigare.
Därför blir 2025 ett nyckelår
De nya reglerna börjar gälla för utdelningar som beslutas under 2026 och deklareras våren 2027. Men redan 2025 blir avgörande. Hur mycket lön som tas ut under 2025 påverkar nämligen beräkningen av utdelningsutrymmet för 2026. Dessutom är 2025 sista året då de gamla reglerna gäller, vilket öppnar för att se över utdelningar innan årsskiftet.
Behöver du hjälp med affärsutveckling & företagsrådgivning? Kontakta oss idag!