Flera av coronastöden återinförs

Regeringen har nu beslutat enligt förslagen i de två ändringsbudgetar som regeringen har presenterat.

Riksdagen beslöt till största del enligt regeringens förslag, med tilläggen att ytterligare pengar (820 miljoner kr), förutom de som låg i regeringen förslag ska satsas på stöd till kulturen.

Riksdagen skickade också en uppmaning till regeringen om att de snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få ta del av det.

 

Omsättningsstöd – enskilda näringsidkare och handelsbolag

Omsättningsstödet för enskilda firmor och handelsbolag återinförs för perioderna december 2021 och januari – februari 2022.

Reglerna ska vara utformade enligt tidigare, och en förutsättning är att man förlorat mer än 30% av sin nettoomsättning. Jämförelsen ska göras mot december 2019 (referensperioden).

Innan stödet går att söka krävs också att regeringen beslutar om en förordningsändring. Vi återkommer givetvis i frågan när denna är på plats.

 

Omställningsstödet

Omställningsstödet för perioderna december 2021 och januari – februari 2022 återinförs. Precis som tidigare ska stödet kunna användas av företag som har haft ett omsättningstapp som överstiger 30% jämfört med en referensperiod.

Företag kommer att kunna få upp till 70 eller 90% av sina icke-täckta fasta kostnader ersatta, beroende på företagets storlek. I likhet med tidigare kommer löner och hyror att vara stödgrundande fasta kostnader.

Takbeloppet för omställningsstödet höjs till ca 117 miljoner kr, vilket är taket enligt EU:s statsstödsregler.

Innan stödet går att söka krävs också att regeringen beslutar om en förordningsändring. Även här återkommer vi givetvis när denna är på plats.

 

Anstånd med skatt – utökade och utvidgade möjligheter

Riksdagen har beslutat om en utökning av möjligheterna till tillfälliga skatteanstånd för att dämpa de likviditetsproblem som kan uppstå för företag i det här läget.

Beslutet innebär att:

• Anstånd för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter ska kunna beviljas för högst nio redovisningsperioder, i stället för dagens sju. Detsamma ska gälla för anstånd för moms som redovisas månadsvis.
• Anstånd för moms som redovisas kvartalsvis ska kunna beviljas för högst tre redovisningsperioder, i stället för dagens två.
• Anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och moms där redovisningsperioden är månad eller kvartal ska kunna beviljas för redovisningsperioder som infaller under oktober – december 2021. Enligt nuvarande regler kan anstånd beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2020 – januari 2021. Beslutet innebär alltså att ytterligare valbara månader läggs till.
• Den bortre tidsgränsen för skatter och avgifter enligt punkten ovan senareläggs till den 12 februari 2023.
• Anstånd med inbetalning av helårsmoms kan beviljas även för moms som ska deklareras senast den 17 januari 2023. Den bortre tidsgränsen för anstånd med helårsmoms förlängs till 17 januari 2024.
• Möjligheten att beviljas anstånd retroaktivt ligger kvar.

Lagändringarna träder i kraft 8 februari 2022.

Med anledning av de nya anståndsmöjligheterna, så har Skatteverket beslutat att inte lämna skulder för indrivning till Kronofogden i februari.

För företag innebär detta att om man har fått ett betalningskrav från i början av januari, med sista betalningsdatum 26 januari, kommer Skatteverket inte att lämna ärendet vidare till Kronofogden för indrivning.

 

Fri parkering vid arbetsplats förlängs

Riksdagen har också beslutat att skattefriheten för förmån av fri parkering förlängs för att minska trängsel i kollektivtrafiken.

Sedan våren 2020 finns en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och den förlängs nu så att den gäller för förmån som lämnas under perioden 1 januari 2022 – 30 juni 2022.

 

Ersättning för karensavdrag

Ersättningen för karensavdrag – för anställda och egenföretagare för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom – återinförs.

Beslutet gäller retroaktivt från och med 8 december 2021 till och med mars 2022.

Precis som tidigare ansöker den anställde själv hos Försäkringskassan om ersättning för karensavdrag.

 

Slopat krav på läkarintyg

Riksdagen har beslutat att återigen slopa kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna för både anställda och egenföretagare. Anledningen är att avlasta den redan ansträngda vården från detta jobb, och kravet på läkarintyg var tidigare slopat från 13 mars 2020 till 30 september 2021.

Beslutet om att slopa kravet på intyg av läkare (eller tandläkare) träder i kraft 7 februari 2022 och tillämpas från och med 19 januari 2022. För egenföretagare gäller bestämmelserna från och med 8 december 2021.

Kravet på intyg ska återinföras den dag som regeringen bestämmer.

 

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Riksdagen har beslutat att staten ersätter arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt.

De tillfälliga reglerna som gällde till och med september 2021 återinförs och dessa ska gälla retroaktivt från 1 december 2021 till och med mars 2022.

 

Evenemangsstödet återinförs

I somras infördes ett evenemangsstöd som ska underlätta för arrangörer och underleverantörer av evenemang att kunna planera för evenemang som ska genomföras under perioden juni – december 2021. Stöd kan sökas om evenemanget inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av restriktioner med anledning av pandemin.

Stödet uppgår till 70% av de kostnader som inte täcks av intäkter eller andra stöd. Maxbeloppet är 17,5 miljoner kr.

Riksdagen har nu beslutat att evenemangsstödet kommer att förlängas till 31 mars 2022.

Riksdagen skickade också en uppmaning till regeringen om att de snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få ta del av det.

Efter att detta beslut fattades, så meddelade regeringen att de nu föreslår att evenemangsstödet förlängs ytterligare, till och med juni i år. Detta för att skapa en säkerhet för arrangörer framåt.

 

Fribeloppet slopas

Riksdagen har beslutat att fribeloppet – beloppet som studerande får tjäna utan att det påverkar studiemedlen – slopas för första halvåret 2022. Anledningen är att man vill öka studenters vilja att jobba under pandemin och förstärka samhällsviktiga funktioner.

Rent praktiskt så innebär detta att det inte görs någon inkomstprövning under första halvåret 2022, och detta gäller då för alla studenter.

I normala fall minskar både studiebidraget och det maximala lånebeloppet om studenter tjänar över 93 000 kr/kalenderhalvår. Även tidigare under pandemin har fribeloppet slopats, men för denna termin var tanken att det skulle införas igen.

Källa: www.bjornlunden.se