Coronavirus Q & A

Nedan följer korta svar på de vanligaste frågorna vi fått gällande coronavirus och de problem som har uppstått till följd av coronavirusets spridning.

Hur gör jag, som företagare, för att begära anstånd med skatteinbetalningar?

Regeringen har lagt fram ett förslag om att företag ska kunna få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön samt mervärdesskatt. Anståndet omfattar tre månaders skatteinbetalningar och anståndet lämnas som längst under 12 månader. Anledningen till betalningssvårigheterna måste vara relaterade till coronaviruset. Skatteanståndet innebär också preliminärt en hög ränta och det kan vara fördelaktigt att låna pengar från andra aktörer istället. Det är ännu inte bestämt om och när detta ska införas. För att läsa mer besök skatteverkets sida som berör ämnet.

Vad gäller vid sjukskrivning?

Om arbetstagaren är sjuk och väljer att stanna hemma sjukanmäler hens sig som vanligt. Arbetstagaren kommer då att få sjuklön från sin arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan, som vanligt, men med skillnaden att arbetstagaren slipper karensdagen.

Arbetstagaren kan i vissa fall ha rätt till smittbärarpenning. För att ha rätt till smittbärarpenning ska arbetstagaren gå miste om inkomst för att hen är tvungen att avstå arbete till följd av:

• En läkare har beslutat att arbetstagaren inte får arbeta på grund av att hen är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
• arbetstagaren ska till en läkare för att utreda om hen har en smittsam sjukdom.
• Arbetstagaren har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som gör att hen inte får hantera livsmedel.

Arbetstagaren behöver utöver detta även ha ett läkarintyg som styrker att hen inte får arbeta med anledning av smittan. Får arbetstagaren smittbärarpenning har hen möjlighet att få ut 80 % lönen, men högst 804 kr per dag. Arbetstagaren ansöker om smittbärarpenning hos Försäkringskassan.

Hur fungerar slopandet av karensdagen?

Från och med 11 mars, 2020 har regeringen valt att avskaffa karensdagen. Staten kommer att stå för kostnaden och arbetstagaren får ut 80 % av sin lön, men maximalt 804 kr per dag. Arbetsgivaren hanterar sjuklönen precis som vanligt och arbetstagaren söker ersättning från Försäkringskassan retroaktivt.

Behöver arbetstagaren sjukintyg?

Nej, regeringen har beslutat om att slopa kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna av sjukperioden. Detta innebär att den som är sjuk kan stanna hemma 14 dagar utan att behöva uppvisa ett läkarintyg för arbetsgivaren.

Vad gäller vid VAB?

Om arbetstagaren har ett sjukt barn eller ett om hens barn är smittbärare kan arbetstagaren få ersättning för VAB. Detta anmäls som vanligt. Arbetstagaren kan också få ersättning om behörig sjukvårdpersonal (till exempel läkare eller sjuksköterska) bedömer att hens barn sprider eller riskerar att sprida smitta.

Kan arbetstagaren få ersättning om de stänger skolan eller förskolan?

Nej, arbetstagaren kan inte få ersättning för VAB om hen behöver vara hemma med anledning av att de stängt förskolan eller skolan och dennes barn inte är sjukt eller sprider smitta. Detta gäller även om arbetstagaren håller sitt barn hemma för att hen är orolig för att barnet ska smittas av coronavirus.

Kan arbetstagaren kräva att få jobba hemifrån?

Nej, arbetstagaren kan inte kräva att få jobba hemifrån och stannar hen hemma utan lov, kan detta ses som arbetsvägran. Arbetsvägran kan i värsta fall leda till uppsägning eller avskedande.

Kan arbetsgivaren besluta om och kräva att arbetstagaren ska jobba hemifrån?

Ja, en arbetsgivare kan, med sin arbetsledningsrätt som grund, besluta att arbete tillfälligt ska genomföras på annan ort än den ordinarie arbetsplatsen. Detta kan arbetsgivaren besluta om ensidigt och utan förhandling.

Kan arbetstagaren neka till att åka på en tjänsteresa?

Nej, en arbetstagare kan generellt inte neka att åka på en tjänsteresa för att hen är orolig över att smittas. Att vägra att åka på en tjänsteresa kan ses som arbetsvägran.

Dock ska arbetsgivaren alltid betänka sitt arbetsmiljöansvar och inte utsätta sina anställda för onödiga risker eller risker som kunnat undvikas. Detta innebär att en arbetsgivare, i de flesta fall, inte kan kräva att en anställd åker till ett riskområde. Arbetsgivare bör dessutom förhålla sig till UD:s rekommendationer och hålla sig uppdaterade om dessa.

Det är viktigt att arbetsgivare och arbetstagare har en dialog kring tjänsteresor och ser över möjligheterna att ersätta tjänsteresan med till exempel ett digitalt möte eller att skjuta resan på framtiden. Det är dock alltid arbetsgivarens beslut om inplanerade resor ska genomföras eller ej.

Behöver arbetsgivaren betala lön till en anställd som satts i karantän efter tjänsteresa?

Ja, Om den anställde inte kan återgå i arbete efter en tjänsteresa med anledning av att hen satts i karantän, till följd av coronavirus, ska arbetsgivaren betala lön under tiden för karantänen.

Har arbetstagaren rätt att stanna hemma från jobbet för att hen är orolig över att smittas?

Nej, att stanna hemma för att man är orolig över att smittas kan ses som arbetsvägran och leda till uppsägning eller avsked.

Kan arbetsgivaren kräva att de anställda testar sig för Coronavirus?

Nej, en arbetsgivare kan inte kräva att de anställda testar sig för Coronavirus.

Bör arbetsgivaren meddela andra att en arbetstagare satts i karantän?

Nej, information av denna typ är konfidentiell och den får, i de flesta fall, inte delas med andra på eller utanför arbetsplatsen.

* Nyheten uppdateras löpande

Har du ytterligare funderingar är du välkommen att kontakta oss.