Covid-19 och regeringens åtgärder

maj 14, 2020 | Ekonominyheter

Covid-19 och regeringens åtgärder

Nu när krisen till följd av covid-19 har pågått en period och vi har kunnat se, de faktiska, följderna för samhället och näringslivet, kommer nedan en uppdatering av tillgängliga åtgärder för företag. Nyheten kommer även ta upp de förslag som presenterats, men som det ännu inte beslutats om.

Konkreta och tillgängliga åtgärder

Nedan listas de konkreta åtgärder som finns tillgängliga att nyttja för företag, företagare och anställda.

Slopat karensavdrag

En av de åtgärder som riksdagen beslutat om är att ersätta anställda och egenföretagare för karensavdraget. Detta gäller all karens från och med 11 mars 2020 och framåt (preliminärt slutdatum 31 maj). Detta innebär att den som blir sjuk får sjukersättning från första dagen. Staten står för kostnaden av det slopade avdraget. Maxbeloppen man kan få ut är schablonbelopp om 700 kronor före skatt om du är anställd och 804 kronor före skatt om du är egenföretagare. Ansökan görs retroaktivt av den anställde eller egenföretagaren själv hos Försäkringskassan. Som arbetsgivare hanteras sjuklönen som vanligt och avdrag och sjuklön registreras enligt ordinarie rutiner.

Regeringen har kommit med ett nytt förslag om att perioden ska utökas med fyra månader och att karensavdraget ska fortsatt vara slopat till och med 30 september. Förslaget innehåller också rekommendation att från och med den 1 juni höja ersättningen till 804 kronor före skatt för anställda.

Övertagande av sjuklöneansvaret

Regeringen har lagt fram ett förslag på att staten ska ta över sjuklöneansvaret från arbetsgivarna under april och maj. Detta ska gälla både för anställda och egenföretagare. Anledningen till att staten vill ta till denna åtgärd är för att ytterligare minska det ekonomiska trycket på de svenska företagen till följd av utbrottet av coronaviruset. Försäkringskassan kommer att besluta om och utbetala ersättningen månadsvis enligt de uppgifter arbetsgivaren rapporterar i arbetsgivardeklarationen. Den första ersättningen kommer att utbetalas efter 12 maj 2020 och ske via skattekontot.

Det har även för denna åtgärd presenterats ett förslag om att förlänga perioden som staten täcker sjuklöneansvaret att även gälla under juni och juli.

Slopat krav på läkarintyg

Riksdagen har beslutat om att slopa kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden (de första 14 dagarna i sjukperioden). Detta innebär att arbetsgivare eller Försäkringskassan inte behöver ett läkarintyg för att kunna betala sjuklön eller sjukpenning. Detta gäller för alla sjukdomar och inte endast för covid-19.

Försäkringskassan har dessutom beslutat om att slopa kravet på sjukintyg fram till och med dag 21 i sjukperioden när du ansöker om sjukpenning

Skatteuppskov – Tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms

För att förbättra företagens likviditet på kort sikt och möjliggöra för fler företag att klara sig igenom krisen, har riksdagen beslutat om regler för uppskov med diverse skatter och avgifter. De avgifter ett företag kan få anstånd med är arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms.

Möjligheten till anstånd för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter omfattar högst tre redovisningsperioder. Om företaget redovisar moms månadsvis kan anstånd beviljas med tre perioder. För företag som redovisar moms kvartalsvis kan anståndet omfatta en period. Anståndet måste avse tiden mellan januari och september 2020. Även bolag som redovisar moms årsvis kan söka anstånd med inbetalningen. Anståndet kan då omfatta moms som redovisats mellan 27 december 2019 till 17 januari 2021. Det är alltså inte när skatten betalas utan vilken period den avser som styr om företaget kan få anstånd för den eller inte.

Endast seriösa företag som sköter sin ekonomi kommer att beviljas anstånd. Detta innebär att företag på obestånd, som har skulder till exempelvis Skatteverket eller Kronofogden och företag som misstänks för oegentligheter kommer att nekas anstånd.

Anståndsavgift

Kostnaden för att skjuta på betalningen av ovan nämnda skatter är, i dagsläget, en kostnadsränta på 1,25 procent av anståndsbeloppet och en anståndsavgift på 0,3 procent av anståndsbeloppet per påbörjad kalendermånad. Anståndskostnaden är inte avdragsgill och för ett aktiebolag motsvara anståndskostnaden en avdragsgill ränta på cirka 6 %.

Räkneexempel

Pelle har fått anstånd med totalt 100 000 kronor i skatteinbetalningar. Den ordinarie förfallodagen för skatterna var 12 april och Pelle har fått anstånd till och med den 12 september d.v.s. totalt 153 dagar.

Anståndsavgiften blir då 0,3 % x 5 månader x 100 000 kr = 1 500 kr

Kostnadsräntan blir 153/365 x 1,25 % x 100 000 kr = 523,97 kr

Den sammanlagda kostnaden för anståndet blir då 1500 kr + 523,97 kr = 2023,97 kr.

Nytt förslag till kostnad för anståndet

Dock har regeringen presenterat ett nytt förslag till anståndsavgift. Detta förslag innebär en betydande sänkning kostnaden för ett företag som beviljas anstånd med sina skatteinbetalningar. Det nya förslaget innebär en kostnad motsvarande basräntan (1,25%) för de första sex månaderna. Därefter tillkommer 0,2 % i anståndsavgift per kalendermånad. Detta motsvara en avdragsgill ränta på cirka 3 % istället för cirka 6 %. Detta innebär att kostnaden för att ansöka om anstånd minskas till ungefär hälften.

Personligt ansvar för företrädare vid anstånd

Skatteverket har i ett ställningstagande meddelat att de inte kommer att kräva företrädaransvar om ett företag beviljas anstånd med preliminärskatt, arbetsgivaravgift och moms som beviljas med anledning av covid-19. Detta till skillnad mot i vanliga fall då skatteverket yrkar på detta vid förfallna och obetalda skatter. Detta gör Skatteverket då de anser att de kommer att få svårt att uppvisa uppsåt eller oaktsamhet i dessa fall. De är dock tydliga med att om någon, uppenbart, utnyttjar möjligheterna med att söka anstånd kommer de ändå att söka företrädaransvar gentemot företrädare.

Korttidsarbete

För att ha möjlighet att bevara arbetstillfällen och slippa stora uppsägningar av personal har riksdagen beslutat om förändringar i reglerna om korttidsarbete. Korttidsarbete kallas även för korttidspermittering.

Detta innebär att den anställde ska kunna gå ner i arbetstid med 60 % men ändå behålla 92,5 % av sin lön vid införande av arbetstidsförkortning. Arbetsgivaren ska då kunna få stöd med maximalt 75 % av lönekostnaden för arbetstidsförkortningen.

För att kunna ta del av detta stöd måste ett företag uppfylla följande kriterier:

  • Företaget ska ha drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska konsekvenser.
  • De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av en händelse som varit utom arbetsgivarens kontroll.
  • De ekonomiska svårigheterna ska inte rimligen ha kunnat förutses eller undvikas.
  • Företaget ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska sin kostnad för arbetskraft. Detta inkluderar till exempel att säga upp ej verksamhetskritisk personal eller personal som inte är tillsvidareanställd.
  • Arbetsgivaren ska ha ett avtal om korttidsarbete.

Utöver ovan nämnda kriterier kommer inte företag som, är på obestånd, har förfallna skatteskulder, är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning, har näringsförbud eller är under rekonstruktion att beviljas stöd.

Avtal med arbetstagarna eller fackförbund.

För att beviljas stöd för korttidsarbete ska ett företag ha ett centralt eller lokalt avtal med ett fackförbund som reglerar korttidsarbete. Finns inte detta ska företaget istället ta fram ett skriftligt avtal som undertecknas av 70 % av arbetstagarna på en specificerad driftsenhet. Det skriftliga avtalet ska innehålla vilken arbetstidsminskning som är aktuell samt storleken på löneminskningen.

En driftsenhet specificeras som varje del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller ett och samma tydligt avgränsade område.  Exempelvis kontor, fabrik, butik, lager och så vidare. För att bedöma huruvida en arbetsplats är en egen driftsenhet, ska man, som företag, utgå ifrån vilket samband olika arbetsplatser har tillvarandra. För att bedöma detta kan man utgå ifrån kriterierna som ställs upp i LAS 22 § som är:

  • Är verksamheten organiserad på ett sammanhållet sätt?
  • Bedrivs arbetet gemensamt?
  • Är arbetsplatsen organisatoriskt självständig?

Det är enligt Tillväxtverket, oväsentligt att ta i beaktande arbetsplatsens storlek eller om den har en omfattande administration när man ska avgöra om en arbetsplats är en egen driftsenhet.

Ansökan

Ansökan görs hos Tillväxtverket (på denna länk) och är öppen sedan 7 april. Första dagen som man kan beviljas stöd för är 16 mars och man har två månader på sig efter stödmånaden att lämna in sin ansökan till Tillväxtverket.

Vilka anställda kan omfattas av stödet?

För att ett företag ska kunna få stöd för en arbetstagare ska personen varit anställd tre månader före den månad som Tillväxtverket beslutar om godkännande (den s.k. jämförelsemånaden). En förutsättning är om företaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter för den anställde under jämförelsemånaden.

Den anställde ska ha haft samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som den månaden stödet avser. Detta innebär att nyanställda inte omfattas, inte heller anställda som uppfyller kravet på tre månaders anställning under perioden omfattas. Inte heller anställda som ökat sin sysselsättningsgrad sedan jämförelsemånaden omfattas.

Stödet ska kunna lämnas oavsett om den anställde har en tillsvidareanställning eller någon form av tidsbegränsad anställning. Även anställda med stöd från Arbetsförmedlingen omfattas. Detta då stödet (oftast) är personligt kopplat till en individ.

Man har som företag även möjlighet att söka stöd för personal som är varslad eller uppsagd. Dock får man inte göra något löneavdrag för anställda som är arbetsbefriade under uppsägningstiden med anledning av gällande regler (LAS).

Även ägare till aktiebolag och deras familjer kan omfattas av stödet. Endast enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag eller kommanditbolag saknar möjlighet att omfattas av stödet.

Tre olika nivåer för arbetstidsminskning

Som företagare kan man permittera sina anställda enligt tre, förutbestämda, nivåer: 20 %, 40 % eller 60 %. Det är endast dessa nivåer man kan välja på för att de anställda ska omfattas av stöd vid korttidsarbete. Löneminskningen, för den anställde, uppgår till 4 %, 6 % eller 7,5 %. Detta enligt tabell nedan.

Nivå

Arbetstidsminskning

Löneminskning

Kostnad för arbetsgivare

Kostnad för staten

1

20 %

4 %

1 %

15 %

2

40 %

6 %

4 %

30 %

3

60 %

7,5 %

7,5%

45 %

 

Lönetak

Stöd kan beviljas på löner upp till 44 000 kr. Skulle en anställd tjäna mer är det upp till arbetsgivaren att kompensera för överskjutande del.

Hur länge kan man få stöd?

Ett företag kan få stöd i sex månader i följd. Det finns sedan möjlighet till stöd i ytterligare tre månader om de ekonomiska konsekvenserna kvarstår. Efter att man beviljats stöd kan man inte beviljas stöd igen inom 24 kalendermånader.

Vart ifrån sker utbetalningen?

Utbetalningen sker direkt från Tillväxtverket och betalas ut till angivet bankgiro eller plusgiro. Man kan alltså inte få en utbetalning till sitt skattekonto.

Avstämning

Var tredje månad ska en avstämning göras gentemot Tillväxtverket för att kontrollera att företaget fortsatt uppfyller kraven för att beviljas stödet. Det sker också en kontroll av att den faktiska arbetstiden överensstämmer med angiven arbetstidsminskning enligt det avtal som gäller för de anställda. Om det finns skillnader mellan den faktiska omfattningen av arbete och det sökta stödet kan ett företag både bli återbetalningsskyldigt, hela eller delar av stödet, eller ha rätt till ytterligare stöd.

Det är företaget själva som ska göra en anmälan om avstämning senast två veckor från avstämningspunkten. Görs anmälan för sent blir företaget skyldigt att återbetala allt preliminärt utbetalt stöd.

Nytt förslag på ytterligare permittering

Regeringen har kommit med ett förslag om att man även ska kunna lämna stöd för en arbetstidsminskning om 80 % under tre månader. Den nya permitteringsgraden ska gälla från 1 maj och kunna tillämpas under maj, juni och juli 2020. Den nya graden av arbetstidsminskning innebär att företaget får sänkta kostnader med ca 70 %. Den anställde föreslås att få behålla 88 % av sin ordinarie lön vid 80 % arbetstidsminskning.

Nedsättning av sociala avgifter och egenavgifter

Med anledning av covid-19 har riksdagen beslutat om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Under perioden mars – juni (totalt fyra månader) sänks arbetsgivaravgifterna för anställda till 10,21 %. Nedsättningen gäller för högst 30 anställda, på ett och samma företag, och på löner upp till 25 000 kronor per anställd/månad. För de delar av lönen som överstiger 25 000 kr ska ordinarie arbetsgivaravgift betalas. Maximalt innebär åtgärden en skattelättnad på 5 300 kronor per anställd och månad.

Nedsättningen hanteras i arbetsgivardeklarationen genom att man sätter ett kryss i ruta 062 för de anställda som företaget begär nedsättning för. Nedsättningen kan inte kombineras med regionalt stöd.

Egenavgifter

Egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kommer också att sättas ned till 10,21 % på den del av avgiftsunderlaget som uppgår till högst 100 000 kronor. Nedsättningen gäller för inkomst av näringsverksamhet under hela 2020. Om beskattningsåret inte sammanfaller med kalenderåret 2020 ska inkomsten proportioneras.

Restriktioner kring allmänna sammankomster.

Enligt förslag från Folkhälsomyndigheten har riksdagen nu beslutat att begränsa antalet besökare på allmänna sammankomster till maximalt 50 personer. Detta innebär att teater, sportevenemang, mässor och konserter, med mera tvingas begränsa det maximala besökarantalet enligt beslutet.

Tillfällig hyresnedsättning

Regeringen har beslutat om att möjliggöra en tillfällig hyresnedsättning för hyresgäster i utsatta branscher. Stödet för hyresnedsättningen kommer gälla för perioden 1 april – 30 juni. För att kunna tillgodogöra sig stödet ska ett avtal, gällande hyresnedsättning, ha slutits mellan hyresvärden och hyresgästen innan den 30 juni 2020. Hyresvärden kan få stöd med maximalt 50 % av det nedsatta, fasta hyresbeloppet, maximalt 25 % av den ordinarie ursprungliga hyran.

Stödet riktas primärt till företag i sällanköpshandel samt restaurang- och hotellbranschen.

Det är hyresvärden som ansöker om stödet i efterhand hos länsstyrelserna. Senast 31 augusti 2020 ska ansökan skickas in och ansökan kommer att ske digitalt.

Bankerna

För att säkerställa att kreditförsörjningen fungerar har Finansinspektionen nu tagit beslut på att sänka kapitalbuffertkravet på bankerna från 2,5 procent till 0 procent. Detta görs för att företag och hushåll ska kunna upprätthålla konsumtion, produktion och investeringar, genom att frigöra kapital som kan lånas ut till berättigade parter.

Utöver detta har Riksbanken beslutat att låna ut upp till 500 miljarder till bankerna för att de i sin tur ska kunna låna ut pengarna till företag. Lånet från Riksbanken till bankerna har en rörlig ränta på noll och löper under två år. Detta för att ytterligare säkerställa kreditförsörjningen till svenska företag.

Almi

Almi Företagspartner får ett tillskott om 3 miljarder kronor för att öka sin utlåning till små och medelstora företag i hela landet. Almi har i samband med utbrottet av covid-19 lanserat en ny låneprodukt som kallas Brygglån, för att hjälpa företag genom en kortsiktig likviditetsbrist.

Utökad avsättning till periodiseringsfond

Regeringen har antagit nya regler som innebär att 100 % av den skattepliktiga vinsten, maximalt en miljon, för 2019 får sättas av i en periodiseringsfond. Reglerna gäller för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta innebär att flertalet företagare kan få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019.

Nya förslag från regeringen

Nedan listas de förslag som regeringen presenterat men som ännu inte blivit konkreta åtgärder. Det innebär att i dagsläget går det inte att nyttja dessa förslag och det är inte heller helt säkert att förslagen kommer

Omställningsstöd baserat på omsättningstapp

Regeringen och samarbetspartierna har presenterat ett nytt förslag till åtgärd för att lindra konsekvenserna av covid-19 i Sverige. Det rör sig om ett omställningsstöd som ska beräknas och baseras utifrån ett företags omsättningstapp. Stödet ämnar till att göra det möjligt för företag att klara av den akuta krisen och för att företag ska kunna ställa om sina verksamheter och anpassa dessa efter det rådande läget. Till exempel kan det röra sig om en restaurang som behöver sälja sin mat som hämtmat istället för att serveras på plats i lokalerna. Stödet är inte riktat till någon specifik bransch utan till alla företag med rejäla omsättningstapp.

För att kunna få ta del av stödet ska företaget ha haft en omsättning om minst 250 000 kronor under det senaste räkenskapsåret och ha tappat minst 30 % av sin omsättning. Tappet beräknas på mars och april 2019 jämfört med samma månader 2020.

Storleken på stödet varierar och kan vara på mellan 22,5 % – 75 % av företagets fasta kostnader exkluderat lönekostnader för mars och april 2020. Endast företag som är godkända för F-skatt ska kunna beviljas stödet och maximalt ska ett företag kunna få 150 miljoner i stöd.

Ansökan ska göras till Skatteverket som kommer att granska företagen både vid ansökan och vid en efterkontroll. Man var vid presentationen av förslaget noga med att fusk eller osanna uppgifter vid ansökan av stödet kan leda till fängelse.

Detta är dock bara ett förslag som dessutom verkar behöva gå igenom EU-kommissionen innan det kan godkännas.

Tillfällig skattefrihet för gåvor och parkering

Till följd av covid-19 föreslår regeringen och samarbetspartierna att anställda ska kunna erbjudas fri parkering, för privatfordon, vid arbetsplatsen utan att förmånsbeskattas för detta. Fri parkering är i regel en skattepliktig förmån som ska värderas till marknadsvärdet. Detta kan leda till att det är rejäla belopp som anställda ska beskattas för, framförallt i storstäderna. Skattefriheten för parkering föreslås gälla retroaktivt från 1 april och resten av året.

Regeringen föreslår utöver detta att företag får ge sina anställda en extra skattefri gåva under 2020, utöver de skattefria gåvor som redan finns. Värdet på den extra skattefriagåvan får maximalt uppgå till 1000 kronor och är ämnad att användas för att stötta det lokala näringslivet.

Har du några frågor eller funderingar? Tveka då inte att kontakta oss här.