Vad är avskrivningar?

Avskrivning är ett begrepp som används inom redovisning och inom skatteområdet. Begreppet innebär att man fördelar kostnaden, för en anläggningstillgång, över hela tillgångens ekonomiska livslängd istället för att ta upp hela kostnaden direkt vid inköp. Detta betyder att kostnaden för företaget jämnas ut över flera år och resultatet, för dessa år blir mer rättvisande. Avskrivningar regleras främst i inkomstskattelagen och bokföringslagen.

Vad kan skrivas av och vad skrivs generellt inte av?

Exempel på sådana anläggningstillgångar som kan skrivas av är byggnader, inventarier och maskiner. Det vill säga sådant som kan användas över längre tid i en verksamhet men som anses ha en begränsad livslängd. Exempel på sådant tillgångar som inte skrivs av är mark, konstverk, andelar i koncernföretag, andelar i intresseföretag och andra finansiella anläggningstillgångar. Denna typ av anläggningstillgångar skrivs inte av då de inte antas tappa i värde.

Vad menas med anläggningstillgång?

En anläggningstillgång skiljer sig från, till exempel, en omsättningstillgång på det sättet att de är menade att finnas kvar och användas i ett företags verksamhet över tid. Det finns tre olika kategorier av anläggningstillgångar:

  1. Anläggningstillgångar (t.ex. maskiner, inventarier).
  2. Immateriella anläggningstillgångar (t.ex. goodwill, utgifter för utveckling och forskning).
  3. Finansiella anläggningstillgångar (t.ex. andelar i företag, vissa fordringar).

Olika bokföringsmässiga avskrivningsmetoder

Precis som för många andra områden inom redovisning finns det, givetvis, standardmetoder för att beräkna avskrivningar. De vanligaste metoderna man använder är:

Linjär avskrivningTillgången skrivs av med lika stora delar varje år under hela nyttjandeperioden.

Degressiv avskrivningTillgången skrivs av med större delar i början av nyttjandeperioden och med mindre delar mot slutet av nyttjandeperioden.

Progressiv avskrivningTillgången skrivs av med mindre delar i början av nyttjandeperioden och med större delar mot slutet av nyttjandeperioden.

Produktionsbaserad avskrivningTillgången skrivs av i takt med produktionen.

Nyttjandeperioden utgör den tid som man beräknar att man kommer att använda tillgången.

Detta innebär att om ett företag till exempel köper in en maskin och har som policy att den endast kommer att användas i 10 år ska nyttjandeperioden vara 10 år. Detta oavsett om maskinen faktiskt går att nyttja 10 år till (totalt 20 år) eller ej.

Olika skattemässiga avskrivningsmetoder

Det finns två primära metoder för att göra skattemässiga avskrivningar: räkenskapsenliga avskrivning och restvärdesavskrivning.

Räkenskapsenliga avskrivningar

Detta är en av två metoder för skattemässiga avskrivningar. För att få göra räkenskapsenliga avskrivningar måste företaget upprätta ett årsbokslut eller en årsredovisning samt bokföra de skattemässiga avskrivningarna (därav namnet).

När ett företag gör räkenskapsenliga avskrivningar får ett företag välja mellan två olika metoder: 30-procentsregeln eller 20-procentsregeln.

30-procentsregeln – 30-procentsregeln innebär att ett företag, som lägst, får ta upp inventarier till 70 % av förra årets utgående skattemässiga restvärde. Det skattemässiga restvärdet får innan avskrivningen ökas med årets utgifter för inköp och minskas med årets försäljningsinkomster. Om företaget köp och sålt inventarier under samma år får dessa inte räknas med. Till sist ska övriga ersättningar som till exempel försäkringsersättningar eller liknande räknas bort från värdet på inventarierna. Denna regel kallas för huvudregeln.

20-procentsregeln – 20-procentsregeln innebär att ett företag, som lägst, får ta upp inventarier till restvärdet som blir om man gör en 20-procentig avskrivning på anskaffningsvärdet, årligen. Denna regel kallas för kompletteringsregeln.

Om räkenskapsåret är längre eller kortare än 12 månader ska procentsatserna i båda de olika metoderna justeras för detta i samband med avskrivningen.

Restvärdesavskrivning

Detta är den andra av två metoder för att göra skattemässiga avskrivningar. Förutsättningarna för att få göra restvärdesavskrivning är inte desamma som för att göra räkenskapsenliga avskrivningar, utan ett företag behöver inte upprätta ett årsbokslut för att få använda restvärdesavskrivning. Detta gör att denna metod kan användas av mindre företag där de redovisningsmässiga kraven inte är lika omfattande.

Restvärdesmetoden innebär att ett företag, högst, får göra avskrivningar med 25 % på det skattemässiga restvärdet årligen. Denna metod leder till att inventarierna aldrig blir helt avskrivna. Detta då man gör avskrivningar på det skattemässiga restvärdet.

Uppskrivning och nedskrivning av anläggningstillgångar

Uppskrivning – Att göra en uppskrivning av en anläggningstillgång innebär att ett aktiebolag eller en ekonomisk förening skriver upp (ökar) värdet på en tillgång i bokföringen. Detta för endast göras om tillgången har ett tillförlitligt och bestående värde, om tillgångens värde väsentligt överstiger bokfört värde och uppskrivningsbeloppet används till att göra en avsättning till en uppskrivningsfond eller för att öka aktiekapitalet i ett aktiebolag. Uppskrivningsfonden kan sedan användas av ett aktiebolag för att täcka en förlust som inte kan täckas av fritt eget kapital. Detta medför dock vissa restriktioner gällande vinstutdelning i bolaget.

Nedskrivning – att göra en nedskrivning av en anläggningstillgång innebär att ett företag skriver ned (minskar) värdet på en tillgång i bokföringen. En nedskrivning ska genomföras om en tillgång har ett lägre värde än det redovisade på balansdagen och man kan anta att värdeminskningen är bestående. Detta gäller alla tillgångar utom finansiella anläggningstillgångar som får skrivas ned även om det lägre värdet inte antas vara bestående. Nedskrivningar ska redovisas i resultaträkningen

Överavskrivning och underavskrivning

Överavskrivning är när ett företag väljer att skattemässigt skriva av ett större belopp än den planenliga bokföringsmässiga avskrivningen. När ett bolag väljer att göra en överavskrivning ska denna redovisas som en kreditpost i balansräkningen. Företag väljer att göra överavskrivningar för att bland annat försämra årets resultat och därmed minska skatten på vinsten.

Underavskrivning är då, motsatt till en överavskrivning, när ett företag väljer att skriva av en tillgång med ett mindre belopp än den planenliga avskrivningen. Detta gör ett företag för att förbättra årets resultat och för att under ”bättre” år utnyttja överavskrivningar.

Dessa två begrepp används alltså av företag för att jämna ut resultatet mellan olika år.

Skattemässiga kontra bokföringsmässiga avskrivningar

Ett vanligt förekommande problem med avskrivningar är att det finns både skattemässiga avskrivningar och bokföringsmässiga avskrivningar. Oftast blandas dessa ihop och man väljer att använda samma storlek på avskrivningarna oavsett ändamål.

Ett bra exempel för att tydliggöra problematiken med att inte särskilja dessa två typer av avskrivningar är följande:

Ponera att ett företag väljer att bygga en bensinmack. Denna ska, om man tittar på reglerna för skattemässiga avskrivningar, skrivas av med 5 % per år. Detta innebär att den skattemässigt är avskriven på 20 år.

Men om vi tittar på reglerna för bokföringsmässiga avskrivningar ska tillgången skrivas av över den förväntade nyttjandeperioden. Vi kan då rimligen anta att nyttjandeperioden för en bensinmack är betydligt längre än 20 år. I det här exemplet antar vi att nyttjandeperioden för bensinmacken är 50 år. 

Hur påverkar detta ditt företag?

I exemplet ovan kan vi se att skillnaden mellan skattemässiga avskrivningar och bokföringsmässiga avskrivningar är 3 % per år. Genom att slentrianmässigt använda sig av samma procentsatser riskerar man att kraftigt försämra sitt företags resultat. Beroende på vilken typ av företag det rör sig om och vilken verksamhet företaget bedriver kan det i värsta fall skilja miljonbelopp på att använda sig av korrekta regler och beräkningsgrunder kontra att använda sig av de regler som finns för skattemässiga avskrivningar.

Att försämra resultatet kan i värsta fall leda till exempelvis: sämre villkor hos leverantörer, nekade lån hos till exempel banken, återkallande av befintliga krediter eller minskad alternativt ingen aktieutdelning.

Låter det här med avskrivningar krångligt? Vi hjälper gärna till! Kontakta oss på vårt kontaktformulär som du hittar här för att få hjälp med ditt företags redovisning och beskattning.

Behöver du hjälp med något annat än avskrivningar och skattefrågor? Du hittar vårt tjänsteutbud här.

Vill du läsa mer? Skatteverket har några bra sidor som behandlar ämnet utförligare. Du hittar några av dem här, här och här.