Många nya lagar trädde i kraft 1 juli 2024 som förväntas ha stor inverkan på både företag och enskilda individer. Bland de mest anmärkningsvärda förändringarna finns slopandet av arkiveringskravet för originalhandlingar, en tillfällig höjning av ROT-avdraget, samt ett utökat krav på hållbarhetsredovisning.
Digitalisering underlättas när arkiveringskrav försvinner
En av de nya lagarna som kanske välkomnas mest av förtag måste ändå vara att kravet på att arkivera ursprungliga räkenskapsmaterial slopas. Det kommer innebära att företag som digitaliserar och överför sina räkenskaper till elektroniska dokument inte längre behöver behålla de ursprungliga handlingarna. Detta underlättar för företag att anpassa sig till en alltmer digitaliserad arbetsmiljö. Läs gärna mer om detta på Skatteverkets sida Arkivering | Rättslig vägledning | Skatteverket
ROT-avdraget utökas tillfälligt
Denna åtgärd har Regeringen satt i hopp om att kunna bibehålla både produktion och sysselsättning inom byggindustrin trots ekonomiska utmaningar. För privatpersoner innebär lagändringarna bland annat att taket för ROT-avdraget höjs med 25 000 kronor, från 50 000 till 75 000 kronor per person under 2024. Samtidigt införs separata tak för ROT- och RUT-avdrag, vilket innebär att det nya taket för RUT-avdraget också blir 75 000 kronor per person. Du kan läsa mer om detta i vår tidigare artikel Tillfällig höjning av ROT-taket till 75 000 kronor.
Arbetsgivare förlorar ersättning för höga sjuklönekostnader
En annan viktig förändring är att den kompensation som arbetsgivare tidigare fått för höga sjuklönekostnader har slopats. Regeringen menar i detta fall att ersättningen har bidragit till oönskade effekter. Dessa effekter har setts där mindre arbetsgivare kan ha förlorat incitamenten att aktivt arbeta för att minska sjukfrånvaro och underlätta anställdas återgång i arbete. På Försäkringskassans hemsida kan du läsa mer om ersättningen Ersättning för höga sjuklönekostnader.
Hållbarhetsredovisning blir ett krav för fler företag
Från och med 1 juli kom även en ny lagändring gällande hållbarhetsredovisningen. Den kommer från och med nu att omfatta fler företag än tidigare. Det inkluderar små och medelstora noterade företag, mindre moderföretag inom stora koncerner, samt vissa stora eller noterade dotterföretag med verksamhet inom ESS. Detta steg är en del av en bredare europeisk strävan att öka transparensen och hållbarheten inom näringslivet. Vill du läsa mer om ämnet kan du klicka dig vidare till vår tidigare artikel Nya regler om hållbarhetsrapportering.
Skatteåterbäring för 1957 års födelsegrupp
Denna nya lag infördes vilket ska ge skattekompensation till personer födda 1957, som tidigare drabbats av högre skatt till följd av förändringar i grundavdraget. Samtidigt förhindras att personer födda 1959 påverkas på samma sätt. På Skatteverket finns mer information att läsa om denna nya lag Kompensation till personer födda 1957 | Rättslig vägledning.
Nya möjligheter i föräldraförsäkringen
Den nya lagen innebär att fler så kallade dubbeldagar införs, vilket ger föräldrar möjlighet att vara hemma samtidigt under fler dagar. Dessutom öppnas möjligheten för föräldrar att överlåta sina föräldradagar till någon annan, vilket kan underlätta för familjer att planera sin föräldraledighet på ett mer flexibelt sätt. Önskas ytterligare läsning om detta går det att läsa vidare om det på Försäkringskassans hemsida Fler dubbeldagar och nya regler för vem som kan få föräldrapenning.
Justerade villkor för investeraravdrag
Till följd av en revidering i EUF-fördraget har villkoren för investeraravdraget uppdaterats. Denna förändring innebär att om ett företag som har fått investeringar i sin tur förvärvar en annan verksamhet, måste den förvärvade verksamheten nu beaktas på ett nytt sätt vid bedömningen av investeraravdraget. Denna justering syftar till att säkerställa att avdraget tillämpas korrekt och i linje med de nya europeiska reglerna. Rättslig vägledning gällande detta går att finna här Investeraravdrag och villkor för företaget.
Dessa lagändringar representerar ett brett spektrum av politiska beslut som tillsammans syftar till att modernisera och anpassa lagstiftningen till nutida behov och utmaningar.