Beskattningsår för lön 2018 (kalenderår) börjar nu närma sig sitt slut. I samband med detta ser vi att många företagare börjar fundera över hur stora löneuttag man gjort under året. Frågan ”Hur hög ska jag egentligen ha i år?” hör vi ofta nu under december inför årets sista löneuttag. Svaret på denna fråga beror på dig och din verksamhets förutsättningar. Vi hjälper dig gärna med detta. Våra kontaktuppgifter finner du via respektive länk (Uppsala & Borlänge).
I denna nyhet presenterar vi de olika skiktgränserna för löneinkomster, dels för beskattningsår 2018, men även nyuppdaterade siffrorna för 2019, efter riksdagens beslut att godkänna M & KDs budget.
Skiktgräns för statlig inkomstskatt
| Inkomstår | Beskattningsbar inkomst (skiktgräns 1 / 2) |
| 2018 | 455 300 / 662 300 |
| 2019 | 490 700 / 689 300 |
På den del av inkomsten som överstiger skiktgräns 1 är den statliga skatten 20%. För den del av inkomsten som överstiger skiktgräns 2 är den statliga skatten ytterligare 5%. För dessa så kallade marginalskatter, har vi i Sverige bland de högsta skattesatserna i världen. Samtidigt ser vi även att sådant som pensionsgrundande- sjukpenninggrundande- och föräldrapenninggrundande inkomst faller bort kring dessa lönenivåer.
Att förhålla sig till skiktgränserna
För löneinkomster upp till den första skiktgränsen (455 300kr 2018) har vi i Sverige ganska normal skattenivå om vi jämför mot övriga Europa. Till följd av gällande skattelagstiftning är vårt svar på vilken lön man ska ha i skattebesparingssyfte ofta – kring första skiktgränsen för statlig inkomstskatt. För den som vill maximera avsättningen till den allmänna pensionen, så kan en lön motsvarande gränsen för pensionsgrundande inkomst istället vara aktuell.
Om verksamheten går riktigt bra och man vill ha ut mer pengar än vad den första skiktgränsen erbjuder kan det vara aktuellt med utdelning, som under vissa omständigheter kan beskattas som inkomst av kapital, till en skattesats om 20%. (Du kan läsa mer om utdelning i vår nästkommande nyhet.)
Vi är samtidigt medvetna om att många företagare inte har möjlighet att ta en månatlig lön om cirka 38 000kr. För den med lägre lön blir möjligheterna till skatteplanering betydligt mindre. Det finns däremot en idé med att fundera över hur verksamheten går och kommer att gå i framtiden, samt anpassa sin lön därefter. Med det så kallade jobbskatteavdraget betalar man även en procentuellt lägre skattesats på den årliga lönen, desto lägre löneinkomster man har.